Citat ur föreningens 50-års historik, utgiven 1997:

"Året är 1946 strax före jul. Det är efterkrigstid med kvardröjande ransonering och brist på nästan allt. Det politiska läget i landet är svårt och mången oroar sig över landets fortsatta existens som självständig nation. Men trots allt råder en utbredd framtidstro och ett hopp om att allt skall bli bättre med tiden. Man vill fördriva de dystra krigsminnena, biografer och danslokaler är överfulla och krogarna upplever en guldålder.

Det är i denna tidsstämning som Joel Winter och Hjalmar Sommardahl tar initiativet till att grunda en AV-förening i Korso. Det första protokollet är daterat den 16 december 1946 och är fört vid ett möte som hållits på Brandkårshuset i Korso. Joel Winter redogjorde för syftet med mötet som var “att sammanföra svensktalande medborgare i Korso och närliggande bosättningsområden till en förening, vars uppgift bleve att främja medlemmarnas medborgerliga och kulturella strävanden”. Citatet är taget ur det historiska protokollets 1: sta paragraf. Om föreningens status och namn rådde till en början delade meningar. Ett seriöst påtänkt namnförslag var “Svensk Samling i Korso”. Om förslaget gått igenom, hade föreningen sålunda blivit en fristående sammanslutning, men man önskade en anslutning till AV-rörelsen. Detta förslag segrade till slut. Som medlemmar antecknades 56 personer. Vid årsskiftet 1947/1948 var medlemstalet redan uppe i 124 personer. Som lämplig förebild hade man valt de stadgar som gällde för AV i Sörnäs. För mötet skulle också framläggas listor på vilka medlemmarna kunde göra anteckningar om anslutning till sektioner såsom sångkör, syförening, dramatik och bokcirkel.

Föreningens namn fastställdes till Arbetets Vänner i Korso r.f. och interimsstyrelsens förslag till stadgar godkändes.

Inregistreringen av föreningen vållade till en början vissa besvär av formell art. Föreningsregisterbyrån föreslog den 27.12.1948 ett förtydligande av verksamheten. Om föreningen deltar i politisk verksamhet, bortfaller vissa tillägg, men bör i så fall uti en paragraf tilläggas att endast finsk medborgare kan vara medlem. Då föreningen givetvis inte önskade delta i politisk verksamhet, fick tillägget därom kvarstå. Den 2.10.1949 kunde ordföranden meddela att alla skyldigheter nu fullgjorts och att föreningen kunde arbeta vidare på fullt laglig grund."